Sakrament, av latines sacramentum, är ett begrepp inom de s.k. västliga kyrkorna. däribland den gammalkatolska. De ortodoxa kyrkorna talar i stället om mysterierna, ett begrepp som säger väldigt mycket mer egentligen.

Med begreppet sakrament betecknas kyrkans mest centrala heliga handlingar. Termen myntades tidigt av västkristna teologer, då ordet sakrament (latin :sacramentum ’edgång’) fick tjäna som översättning av det grekiska μυστήριον, mysterion, ’hemlighet’, som återfinns i Nya Testamentet. Detta är också bakgrunden till att sakramenten kallas mysterier i de ortodoxa kyrkorna.

Enligt katolsk och ortodox teologi efterlämnade Jesus åt den kyrka han grundat dels den kristna uppenbarelsen (läran), dels nådemededel (sakramenten). Sakramentet är en handling som genom att symboliskt gestalta nådens verkan på ett hemlighetsfullt sätt förmedlar denna nåd till människorna. Så till exempel dopets vatten (vattnet är ett ämne som renar) som symboliserar nådens renande från synd och därigenom åstadkommer denna verkan.

I de katolska kyrkorna är sakramenten till antalet sju: dopet, konfirmationen, boten (eller bikten), äktenskapet  de sjukas smörjelse (även kallad sista smörjelsen), prästvigningen samt eukaristin (nattvarden).

"You cannot claim to worship Jesus in the Tabernacle, if you do not pity Jesus in the slums. . . It is folly -- it is madness -- to suppose that you can worship Jesus in the Sacraments and Jesus on the throne of glory, when you are sweating him in the souls and bodies of his children."

- - Bishop Frank Weston at the 1923 Anglo-Catholic Congress

Mässan firas i den gammalkatolska församlingen i Milano.